fredag 5 augusti 2011

Stora skräcken

Jag tyckte att jag såg en mal. Jag blev iskall.
Det är verkligen stora skräcken med tanke på all ull som finns i mitt "ullrum".
(Mal äter gärna ull)
Det blev direkt ett samtal till Anticimex och nu har jag massa fällor gillrade.
Än så länge är de helt tomma.

Det blå röret luktar malgodis, förhoppningsvis godare än ullen.
Håll tummarna med mig, vi hoppas att det var en ensam mal på villovägar jag såg.


5 kommentarer:

  1. Det varkar vara malarnas år, det ser lika dant ut hemma hos mig :(

    SvaraRadera
  2. Vi jagade mal en hel massa hemma ett år; det kom från smådjursmaten! Den åkte ut på balkongen!
    Jag håller tummarna för dig!

    SvaraRadera
  3. Jeg holder alle mine tomler oppe for at du ikke finner møll noen steder i nærheten av ullrommet ditt. =) Ha en fin og møllfri helg. =)

    SvaraRadera
  4. jag håller tummarna att du fångar den.. jag brukar ha mal nere i källarn där jag har yllesockor i förvaring..fast de är tvättade så tycker malen om den..Men nu har jag inte sett den ännu iår..

    SvaraRadera
  5. Vad bra att försäkringsbolaget betalar Anticimex. Särskilt om de arbetar giftfritt. Min enda erfarenhet av Anticimex var när jag fick något annat småkryp hemma och då fick jag utrymma lägenheten, plasta in allt och inte ha mina husdjur hemma på över en vecka.
    Lycka till!

    SvaraRadera