Projekten som dödade lusten

Döden döden döden... så sa Astrid Lindgren och sedan var det färdigtalat om det. Jag däremot känner att jag måste släppa lite på trycket för att kunna gå vidare. Det har stått still här ett tag och jag skulle kunna skylla på många olika saker, kanske är det en kombination av allt men jag siktar in mig på att dessa j**la vantarna är orsaken. Vantarna startade som ett kärleksprojekt bredvid min farmor i soffan någon av de där lugna, härliga mellandagarna runt jul. Mysigt! Tyvärr så visade sig att det var starten på ett evigt suckande och stönande, ångest och nu ett ettrigt hat. Jag har repat, repat och repat. Garnet har tagit slut och de har blivit för små. I dagsläget så har den ena vanten blivit klar med en gigantisk ful röd tumme men jag vet inte om jag kommer att bry mig om att fästa trådar eller att göra klart den andra vanten. Jag inser att jag inte kommer att gilla dem, jag har tröttnat och behöver gå vidare. Kanske känner någon mer igen sig i detta? 

Vad är det som stickas och stickas och aldrig blir klart??? 

Detta är mitt andra projekt som har dragit ut all kreativitet, lust och glädje ur mig istället för att ge mig energi. Jag brukar bli glad av att pyssla, min själ behöver kreativiteten. Förra projektet var fåtöljen. Den kommer inte att bli klar. Den är provisoriskt ihopsydd med lite nålar här och där och har lett till att vi beställt en ny större soffa. När soffan kommer hoppas jag att den medför lite mer energi till annat ROLIGT hantverk och pyssel! Min taktik är Feng Shui!

Jag ska rensa fram min kreativitet.
Fram med vårkänslorna!!!